Jag vill bara be alla att dra åt pipan, åt fanders, åt helvete, när det egentligen är jag som borde göra det. Det är jag som är arg, det är jag som är besviken, det är jag som är ilsken, det är jag som är ledsen och mitt härskna humör bör och ska inte drabba någon annan. Jag ber så hemskt mycket om ursäkt om jag redan åstadkommit att smitta någon med bitterpesten, för det är fan inte kul.
Jag borde ta tag i saker, rycka upp mig, inse allvaret och konsekvenserna av mitt oupphörliga slapperi. Borde skärpa mig, borde skjuta mig, borde sluta tänka på dig. Borde sluta hoppas, borde sluta tro och önska att saker och ting var som jag ville, enligt mina förhoppningar, för så är det aldrig och det har jag ju till och med fått bekräftat. Via ord.
Det hugger i magen. Och i hjärtat.
Fast allt är bra, egentligen.
2 kommentarer:
"Jag borde ta tag i saker, rycka upp mig, inse allvaret och konsekvenserna av mitt oupphörliga slapperi" alltså ja jävlar i helvete, mitt i prick. satt just och tänkte på det där. men ändå gör jag inget åt det. bara fortsätter sitta här och tänka. så jävla dumt.
Tänkte skriva något i stil med ovanstående kommentar men eftersom det redan är gjort så slipper jag ju den ansträngningen. Istället så frågar jag, har det hänt något?
Skicka en kommentar